
Foto Isabell Sjöstrand ©.
Bild använd med tillstånd.
| Släkte: | ||||||
| Längd: | ||||||
| Ursprung: | ||||||
| Dag- eller Nattaktiv | ||||||
| Ålder: | ||||||
| Temperatur grader Celcius: | ||||||
| Luftfuktighet: | ||||||
| Foder: | ||||||
| Foderintervall: | ||||||
| Könsmogen: | ||||||
| Skillnader mellan könen: | ||||||
| Ca antal ägg: | ||||||
| Rek terrariestorlek: | ||||||
| Antal i ovanstående terrarium: | ||||||
| UV-ljus | ||||||
| Lämplig för nybörjare | ||||||
| Pris: | ||||||
Leopardgeckos (Eublepharis macularis) är små insektsätande
och nattlevande ödlor. De kommer ursprungligen från Pakistan och däromkring.
De blir runt 20-25 cm långa och lever i ungefär 20 år, den äldsta vi har hört
om levde i 36 år. De är nattlevande och piggnar till vid 8 på kvällen och
vimsar sedan runt i terrariet ett par timmar på kvällen. De äter antingen
tidigt på morgonen eller sent på kvällen. De äter endast syrsor och mjölmask.
Terrariet ska ha en temperaturgradient, dvs lite varmare i ena änden och
kallare i andra änden. Dagtemperatur ska ligga på 21-30 grader. Temperaturen
ska inte överskrida 32 grader - då blir ödlan stressad och mår dåligt. En
solplats ska inte finnas. På natten kan temperaturen sjunka till 21-22 grader,
men inte kallare. På dagen kan du använda en 40 W spotlight inne i terrariet
som ger den extra dagtemperaturen, se bara till att geckon inte kan bränna sig
på den.
Värmen fixas enklast med en värmematta (som du lägger tidningspapper på
eller dimmar ned - de blir fruktansvärt varma) eller en nattlampa. Läs
mer om värme och hur du skapar den.
De ska ha UV-ljus anpassat för nattlevande djur. (Vissa böcker och djuraffärer
säger att UV-ljus inte behövs, men reptilveterinärer tycker att man absolut
ska ha det så det bör man ha.)

Foto Isabell Sjöstrand ©.
Bild använd med tillstånd.
De behöver inte så jättemycket plats, en ensam
leopardgecko eller ett par, kan bo i ett terrarium som är 0,36 kvadratmeter. Vår
gecko bor just nu ensam i ett terrarium som är 80 cm långt, 45 djupt och 45 högt
och det är precis lagom stort men det är ju alltid bra med större. Om du har
fler än två geckos ska du lägga till minst 0,15 kvadratmeter per ödla.
Terrariet inreds med minst två gömställen (per ödla!), ett i den kalla delen
och ett i den varma delen, samt med en fuktbox: en liten låda med ett ingångshål
som har en svamp eller wettextrasa i botten som blöts dagligen. Fuktboxen ska
alltid vara fuktig och stå med ungefär en tredjedel på värmemattan, så den
är lite varm, men inte för varm. Dit in går ödlan när hon behöver fukt och
ska ömsa.
Leopardgeckos blir alldeles vita när de ska ömsa och sliter sedan av sig hela
skinnet på en gång, oftast äter de upp sitt eget ömsskinn - det är helt
normalt och bra beteende. Man tror att de gör det för att få i sig
vitaminer/mineraler i huden, alternativt för att inte lämna några spår efter
sig.
Leopardgeckon ska även ha en stor grund vattenskål, med färskt vatten varje
dag och en matskål. En liten skål med kalk (t.ex. ett burklock) ska alltid
finnas i terrariet, geckon går nämligen och äter kalk. Och så något att klättra
runt på.
Bottenmaterial kan vara tidningspapper/hushållspapper eller grön matta.
Leopardgeckos är renliga djur och brukar ha avföring på samma ställe i
terrariet jämt. Det gör rengöringen väldigt enkel, lägg lite papper på
geckons "toalett" och byt varje/varannan dag.
Vuxna kan ha bark som bottenmaterial men små ska vara på papper. Leopardgeckos
kan äta sand och få förstoppning.
De blir matade varje dag som små och varannan - var fjärde dag som stora och får
då 4-10 syrsor eller mjölmaskar om dagen, kalkade givetvis. Syrsorna ges
antingen i en separat matbox, eller så knipsar du av bakbenen och något av
mellanbenen och lägger ned dem i matskålen. Vi brukar knipsa av benen och använder
matskålar med höga glatta kanter så de inte tar sig ut. En välmående
leopardgecko ska ha en rejäl svans med rejäla fettreserver. Kosttillskott:
Skaka insekterna i kalk vid varje matning och ge lite multivitamin varje -
varannan vecka. Läs mer om vitaminer och kalk här.
Läs även Djurkliniken
Roslagstulls skötselråd.
© Sofia Cirverius. Använt
här med tillstånd.